De första tecken på odling i Västsverige är från den yngre stenåldern. Man kan spåra odlingen genom pollenkorn i olika sädesslag. I Munkeröd i Bohuslän har man hittat tydliga rester av svedjeodlingar och funnit rester av linodling.Människorna som bodde här har fortsatt att odla under brons och järnålder och ända in i medeltid.
Skörden skedde för hand med en enkel skära av sten längre fram av järn. Framåt böjd med med stråna samlade i en handen har odlaren tålmodigt skurit sin skörd.
I Bohuslän har det varit gynnsamt att odla lin och det har bedrivits odling ända in på 50 talet.
ref.Gunnel Lindman.
Linet sås i slutet av april - maj.Det går åt 150 gr per 10 m2. Det blommar efter c:a 2 månader och skördas tre veckor efter att det blommat över. växt perioden är ca 90 dagar.
Hela växten med roten dras upp för hand. Linet är då fortfarande grönt bladen har gulnat 10 - 15 cm närmast marken. Detta kallas "gulmognadsstadiet" och ger finast fibrer. Det samlas i buntar och hängs på hässjor eller ställs i rökar för att torka.
När linet torkat förvaras det på torr plats i väntan på rötning. Men först bör frökapslarna dras av från halmen med hjälp av en frörepa. Fröna torkas väl, tröskas och fröet sparas.
Linet kan rötas på land i kortklippt eller betat gräs ( daggrötning ) eller i ett vattenkar ( vattenrötning ).Vi den första metoden arbetar rötsvampar och i den andra bakterier. Rötningen avbryts när fibern lätt kan skiljas från stjälkens veddelar.Rötningen tar tre veckor eller mer.
Efter rötningen ställs linet på tork i s.k kapeller. Man tar neken i toppändan och snurrar så att linet bildar en kjol. Formen som bildas tillåter vinden att komma åt både inuti och runt om och linet torkar runt om.
När det är klart förvaras det tort tills det skall beredas.
Beredning sker i tre moment: Linet skall bråkas, skäktas och häcklas. Linhalmens torkas i sol eller med en varmfläkt innan beredningen börjar. I gammal tid gjordes detta genom att linhalmen placerades på galler av hasselkäppar över en grop med glödande kol, s.k lingrop.
I en bråka krossas stjälkens veddelar, dvs den rörformade mittstocken som fibern ligger runt om. De mesta av veddelarna faller då ur.
Resten av veddelarna slås ur fiberbunten med en skäktkniv. Man har nu en bunt med rena fibrer som är samlade i band.Genom skäktningen har kortare fibrer och rufsigt lin avskiljts. Skäkttovet kan spinnas men det är utmärkt som drev för fönster m.m.
I häcklorna kammas fiberbanden isär och korta fibrer avskiljes. Kvar blir långlinet. Fibrer som lossar i häcklan kallas häckeltov eller blånor.
Med hjälp av en slända eller spinnrock spinnas de långa fibrerna till lingarn. Även häckeltovet spinns, det garn man då får kallas lintovgarn eller tovgarn
Föreningen Bohuslin.
Bråka , skäkta och häckla